Redegatsplanerna reviderade: Nu 760 bostäder (mot 1300) – men fortfarande ingen skola

Vår medlem Börje Noring var idag i kontakt med Anna U Samuelsson, som arbetar på Stadsbyggnadskontoret och är projektledare för Redegatanprojektet. Hon meddelade att byggnadsnämnden ska besluta om projektet den 8 februari, alltså om två veckor. En vecka innan ska beslutsunderlaget publiceras på kommunens hemsida. Där ingår också individuella svar på de skrivelser som inkommit.

Efter all kritik som framförts mot projektet har det arbetats om ordentligt. Nu är man nere i ca 760 nya bostäder och enligt Anna S ska i princip ingen exploatering ske av grönområden. Man har insett att exploateringsgraden varit alltför hög. På min fråga nämnde hon att ingen grundskola ska byggas inom området.

Svar från Socialdemokraterna angående Redegatan

Hej Ann-Catrin,
Tack för att du hör av dig och kul att du håller med oss om Gröna Vallen!
Vad gäller Redegatan ser vi också vissa orostecken som vi gav uttryck för när frågan var uppe i fastighetsnämnden ganska nyligen. Det var då en närmast enig nämnd som tryckte på vikten av att freda skogen och idrottsmöjligheterna. Det senaste som skett är att byggnadsnämnden gett klartecken till att påbörja detaljplanearbetet. Jag skulle därför rekommendera att kontakta min partikamrat Mats Arnsmar som är gruppledare för oss i byggnadsnämnden och som är den som har bäst koll på den nuvarande delen av processen.

Med vänliga hälsningar

Jonas Attenius (S)

Kommunalråd

Brev till Socialdemokraterna om Redegatan och Gröna Vallen

Till Jonas Attenius (S), gruppledare för socialdemokraterna i Göteborgs kommunstyrelse

Jag läste din debattartikel i Göteborgs-Posten den 5 december om byggplanerna på Gröna Vallen i Kungsladugård med stort intresse och håller självklart med:

(1) Om Gröna Vallen ska bebyggas ska byggnaderna passa in i den lokalhistoriska miljön

(2) I en demokrati lyssnar beslutsfattarna på folkviljan och göteborgarna vill ha vackra och traditionsenliga byggnader

(3) Vi är skyldiga våra barn och barnbarn att lämna efter oss en grön stad

(4) Det är viktigt att ge plats åt alla samhällsklasser

På liknande grunder är vi många göteborgare som engagerar oss i byggplanerna av en helt ny stadsdel med 1300 lägenheter i 4-6 våningshus för ca 3-4000 invånare i Älvsborg (Program för Redegatan inom stadsdelen Älvsborg. Diarienr SBK: BN0725/19). I mitten av november hörsammades våra argument att skogsområdet i Påvelund inte ska bebyggas med bostäder på grund av att (D) inte heller tycker att byggplanerna är i linje med Göteborgs naturvärden.

Vår nästa punkt handlar precis som vid Gröna Vallen om att de nya bostäderna måste smälta in i den lokala miljön. Området från Kungssten och ut mot Saltholmen består till största delen av småhus. Många är närmare 100 år gamla och mycket fina, men kulturmiljön kommer att förstöras om Stadsbyggnadskontorets planering genomförs. I vårt område skulle småhus och hyresradhus (som finns i Fiskebäck) smälta in tillsammans med gammeldags våningshus om max tre våningar. I vårt brev till Stadsbyggnadskontoret jämförde vi även med Järnbrott där man gjort välavvägda nybyggnationer med tvåvåningsradhus och snygga trevåningshus.

Att planera in odlingslotter bredvid skogsområdet skulle inte bara bidra till en grönare stad utan dessutom skapa nya gemenskapsytor. Precis som du skriver är det viktigt att ge plats år alla samhällsklasser. Genom att bygga hyresradhus skulle ett sådant mål uppnås, inklusive minska segregationen. Dessutom vill många människor bo i radhus och småhus, även de som flyttat hit från andra länder, se bara på tidigare sommarstugeområden såsom Björsared. Kommunen ska bygga det som medborgarna vill ha, inte leva upp till ett mål om att bygga ett visst antal lägenheter per år i Göteborg, som förstör en hel lokalhistoriska miljö.

Vänliga hälsningar,

Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih

Mer kommunal information om Redegatan

Vi fick nyligen nedanstående meddelande från Stadsbyggnadskontoret.

Hej,

Vi har nyligen uppdaterat hemsidan för program Redegatan och där finns nu ett dokument med Frågor & svar- vad händer nu?
Förmedla gärna det till era medlemmar!

Program – Redegatan – Plan- och byggprojekt – Göteborgs Stad (goteborg.se)

Med vänlig hälsning
Anna Ulrika Samuelsson
Projektledare
Planavdelningen
Stadsbyggnadskontoret

Frågor och synpunkter vid ÄEFs möte om Redegatans Planprogram 25/10 2021

Vid mötet och presenterades Planprogrammet för Redegatan av ÄEFs Anders Ellegård och Flemming Nilausen, eftersom ansvariga för programmet på Fastighetskontoret hade avböjt deltagande. (Presentationen finns att ladda ner här). Efter presentationen gavs mötesdeltagarna tillfälle till frågor och synpunkter, vilka besvarades eller kommenterades av ÄEF efter bästa förmåga, trots planprogrammets oklarhet på flera punkter.  Vi visade också kort Stadsbyggnadskontorets  presentation från samrådet.

Anders Ellegård till vänster och Flemming Nilausen vid mötet. Foto: Frank Palm

Mycket behöver ordentliga svar: Om antalet lägenheter, höjd på byggnader och hur det går med grönområdet. Det råder också osäkerhet kring trafik-, skol- och parkeringssituationer. Vad har faktiskt sagts till fastighetsägare och hur tänker man sig omfånget på idrottsanläggningar? Som det är nu verkar det inte bli så mycket idrott. Bostadsrättsföreningen på Redebacken verkar bli inklämt av höga byggnader, Carnegie Äng riskerar att skuggas, och Påvelundsskogen naggas i kanten.

  • Här följer deltagarnas frågor och synpunkter.
    ÄEF:s kommentarer är kursiverade.
  • Det är inte höghus vi behöver här ute, vi behöver ju radhus och villor för att behålla skatteunderlag till exempel. Barnfamiljer vill inte bo så där.
    Det med radhus och villor kan vi nog glömma. Det här är för värdefull mark för att inte bygga på höjden. Kommunen vill ha en viss mängd lägenheter.
  • Var befinner vi oss i processen och var bör vi komma in?
    Fastighetskontoret har yttrat sig över samrådsprocessen som Fastighetsnämnden sedan har bordlagt efter att ÄEF, bland andra, skrivit till politikerna i hopp om just bordläggning. Om och när det blir ett godkännande följer planprogram och därefter detaljplan. Vi är i den processen nu. Inget att vänta på.
  • Att släppa in ytterligare trafik i ett gammalt villaområde som redan är tyngt av Södra skärgårdens trafik, är det ett vettigt sätt att argumentera för ännu fler lägenheter? Det vettiga är att begränsa antalet planerade lägenheter!
  • Vad sägs om äldreboende?
    Äldreboende finns med i planen.
  • Vore det inte bra att skriva en debattartikel i Göteborgs-Posten?
    Ja! ropade deltagarna. ÄEF meddelade att vi har funderat på saken men inte riktigt kommit fram till vilket sammanhang eller tidpunkt detta är lämpligt.
  • Vad säger nämnderna nej till i översiktsplanen, varför bordlades frågan igen?
    Troligen bordlades frågan i september på grund av at det var kort tid att sätta sej in i den. Bordläggningen 18 oktober kan förhoppningsvis bero på ÄEFs brev till politikerna, men vi vet inte.

Här kom ett inspel från Fastighetsnämndens ordförande Mats Ahdrian (KD) som satt i publiken tillsammans med Catrin Bengtsson (M), ersättare i nämnden: ”Vi bordlade på grund av att vi fått klart för oss att samrådsförfarandet inte fungerat och berörda sannolikt inte fått relevant information.” Ahdrian beskrev planen som en gammal idé som nuvarande politiska majoritet bör ha respekt för. Att sen planen förändrats, inkluderande större exploatering, gör att de inblandade får försöka komma ”hyfsat överens”. Ahdrian gjorde också klart att Fastighetsnämnden bara kan ta beslut om de markdelar som ägs av kommunen. Däremot kan nämnden ”skicka signaler” till Byggnadsnämnden, exempelvis med önskan om försiktighet med grönområden.

Mats Ahdrian (KD) gjorde ett uppskattat inlägg i diskussionen. Foto: Frank Palm
  • Är det något som kommer att rivas i området?
    Nästan alltihop: Seldéns, Optimera (gamla Örns), Wästerläkarna, det mesta.
    Wästerläkarna tror vi äger sin fastighet så de ser kanske till att få lokaler i nybygget eller ger sig av. Sea Sea hade ingen aning om planerna, men är ju bara hyresgäster. Seldéns flyttar kanske till ett mer tillgängligt industriområde.
  • Hur ser tidsperspektivet ut?
    Vi kan räkna med ett antal år innan det blir allvar, kanske fyra-fem. Blir det många överklaganden kan det ta ända upp till tio år.
  • Bostadsrättsföreningen Redegatan vittnar om att de fått planer med olika besked från kommunen: Vad har de för strategi när de ger oss information som upprepat skiljer sig från föregående?
    Det kan man fråga sig …
  • Det är redan nu trafikproblem vid Påvelundsskolan när barn ska hämtas och lämnas. Och vid idrottsföreningarna finns det idag bara några få parkeringsplatser. Dessutom är idrotts-klubbarna för barn fulltecknade sedan länge. Vill de bygga ut för att kapaciteten för barn är underdimensionerad idag?
    Nja, önskan verkar inte vara att bygga ut för barnens möjligheter till idrott utan hellre för lägenheter och äldreboende. I ett tidigare skede var det ju snarast fråga om en elitarena, knappast för barnen. Kanske med parkering under jord.
  • Hur tror de att de ska bygga ”grönt” och skapa god miljö? När Gnistängstunneln är avstängd så är Fågelvägen alternativet för trafiken. Det innebär bland annat att det inte går att komma ut från Carnegie Äng på grund av köerna. Situationen är orimlig. För att inte tala om hur illa kollektivtrafiken fungerar, i synnerhet på somrarna.
    Att alla som åker kollektivt och ska besöka området ska kliva av vid Tranered innebär också att det knappast blir någon utlovad fin entré till området. I planen räknar man med att i stort sett alla som har anknytning till Redegatsområdet kommer att cykla …
    Apropå bygga grönt; stadsparken som utlovas som kompensation för att ta en bit av naturområdet är 45 x 45 meter; ett litet område som säljs in som ett stort plus.
  • Är miljöpartiet med på detta?
    ÄEF är politiskt neutralt, vi bryr oss inte om vilka politiska partier som eventuellt stödjer våra inspel. Vi vill bara att det ska bli bra för alla som bor här.
  • Från början var det 1 200 lägenheter, som i nästa plan ökades till 1 300. Varför?
    För att de som ska bygga skall få ihop sina kalkyler, inklusive en rimlig avans.
  • Hur blev Älvsborg en mellanstad efter att tidigare ha betraktats som utkant?
    Det vet vi inte. Något planorgan tycks ha bestämt detta för att kunna bygga tätare. Det är inget vi kan göra något åt, vi försöker göra så gott det går trots att vi nu är mellanstad.

Arne Persson: Apropå utvecklingen vid Redegatan – Agenda 2030 Väst

Varför Redegatan?
I samband med tillkomsten av överfarten vid Gnistängsmotet bestämdes att entrén till Älvsborg skulle flyttas till Fågelvägen. Ett stort antal gupp anlades på östra delen av Torgny Segerstedtsgatan för att få trafiken via Fågelvägen.

Därmed blev Redegatan i princip stadsdelen centrum. Många av dagens byggnader och lokaler där skulle kunna dubbelutnyttjas för att tillgodose det som nu krävs av stadsdelarna.

Enligt önskemålen, som framgår i den bifogade filen  ”Information till ÄEF aug 2021 ” önskar man helst omedelbar aktion, som skulle kunna ske om man istället för 1350 lägenheter, som sänker stadsdelen Älvsborg använder området för att lyfta stadsdelen och dess småskaliga fastigheter.

Jag har svårt att hitta andra områden inom Älvsborg som skulle passa bättre än Redegatan men det kan vara intressant att konsekvensanalysera alternativ.

Det är möjligt att Socialnämnden sydväst i första hand tänker på enbart Opaltorget i sydväst, men då är risken stor att vi får 1350 lägenheter inom Redegatan.
Jag en bifogar här en mycket kort information om AGENDA 2030 I VÄST, PROJEKTET STADSLANDET I GÖTEBORG samt
CIRKULÄR EKONOMI OCH DELNINGSEKONOMI. Socialnämnd Sydväst har gjort förstudien för cirkulär ekonomi.

Arne  Persson, styrelseledamot ÄEF