ÄEFs synpunkter på nya parkeringar vid Långedrag

Vi skickade nedanstående skrivelse till Stadsbyggnadskontoret:

Stadsbyggnadskontoret
Köpmansgatan 20
403 17 Göteborg

Göteborg 24 januari 2020

Ang. Ärendenummer BN 2019-010405

I rubricerade ämne vill vi från Älvsborgs Egnahemsförening (ÄEF) anföra följande:

  1. Vi finner avsaknaden av koordination och samarbete mellan stadens kontor och nämnder anmärkningsvärd. Stadsledningskontoret avslutade för ett drygt halvår sedan en utredning som kom till slutsatsen att inga fler parkeringsplatser behövs. Detta är en slutsats som ÄEF stöder, liksom skärgårdsborna genom sitt organ Södra Skärgården i Samverkan”.
  2. Det framgår av ansökan att parkeringarna vid Saltholmen skall ombildas till tillståndsplatser, och att detta skulle vara en orsak till att fler platser behövs. Detta initiativ av Trafikkontoret grusades av Kommunfullmäktiges beslut i maj 2016 om att erbjuda boende egen förhyrd parkeringsplats. Om Kommunfullmäktiges beslut nu har rivits upp, eller bara ignoreras av Trafikkontoret framgår inte. Tillståndsplatser skulle också minska behovet av ytterligare parkeringsplatser, inte öka det.
  3. Vi ställer oss ytterligt tveksamma till ”tillfälligt bygglov”. Erfarenhet visar att det som en gång har blivit parkering fortsätter att vara parkering, och att den dessutom har en tendens att växa. Parkeringen vid Rattgatan började för många år sedan som spontanparkering på ett (förmodligen illegalt) fylle utanför spårvägsbanken. Den har nu permanentats och utvidgats.
  4. Vi finner kommunens princip med parkeringar i de mest attraktiva och havsnära lägena i Göteborg sorglig.
  5. Tillfälliga parkeringsplatser under högbeläggningstid finns i överflöd på Hinsholmens båtuppläggningsplats (GREFAB). Dessa skulle kunna göras mer tillgängliga för sommargästerna genom skyttelbussar till Saltholmen under högtrafik.
  6. Istället för att utöka parkering och därmed biltrafik längs Saltholmsgatan och genom Älvsborg längs Torgny Segerstedtsgatan förordar vi en att man skapar ytterligare angöringspunkter för färjetrafiken, och att parkeringar ordnas i anslutning till detta.
  7. Saltholmen bör prioriteras för kollektivtrafik; spårvagn och buss, gärna med fler destinationer än för närvarande.
  8. Trafiksäkerheten för gående och cyklister mellan Saltholmen och Långedrag måste förbättras, inte försämras.

Vi yrkar att bygglovsansökan i detta ärende avslås.
Dag som ovan
Älvsborgs Egnahemsförening
Anders Ellegård
Ordförande

SE MERA PÅ UNDER ”PROJEKT VI ARBETAR MED”

Nya parkeringsplatser på fyllet vid Långedrag!

ÄEF fick via våra medlemmar (som har koll på Facebook) reda på att Parkeringskontoret, och eventuellt Stadsbyggnadskontoret planerar att bygga nya parkeringar vid Långedrag. Detta trots att Stadsledningskontoret så sent som i maj 2019 kommit fram till att inga ytterligare behövs! ÄEF tycker inte heller det, och skärgårdsborna i SSIS delar denna uppfattning.

På Facebook publicerades nedanstående text och karta som man kan inspireras av för att skicka en åsikt förvaltningen:

Stadsbyggnadskontoret .
Köpmansg 20
403 17
Alt: e-post sbk@sbk.goteborg.se

Ärendenummer BN 2019-010405

Synpunkter kring bygglov

Utifrån den information och de handlingar som presenterats i grannehörandet rörande ansökan om bygglov på fastighet Älvsborg 655: 237 och Älvsborg 655:91 har vi följande invändningar mot bygglovet.

  1. Behovet av parkeringsplatser för boende och företag i Södra skärgården är uppfyllt I sitt tjänsteutlåtande (Diarienummer 0673/16) från maj 2019 benämnt ”Kommunfullmäktiges uppdrag och kommunstyrelsens återremiss om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag” som ligger till grund för Kommunfullmäktiges beslut, konstaterar Stadsledningskontoret ”att det fysiska antal platser som finns på Saltholmen och Långedrag bör kunna tillgodose dagens efterfrågan av parkering från boende och företag i Södra skärgården.” Det finns alltså inget behov att ytterligare utöka antalet parkeringsplatser av sådan anledning. Men besöksplatser då?
  2. Besöksplatser står idag tomma under 11 av 12 månader  I en förstudie genomförd av ÅF Infrastructure AB daterad 2011-09-22 har man under maj respektive juli kontrollerat beläggningssituationen vid Saltholmen och Långedrag (avsnitt 3.4). I maj månad konstateras då gällande avgiftsbelagda parkeringsplatser vid Långedrag att ”Beläggningen är låg på dagtid, något högre kvällstid men ändå finns gott om lediga platser, 314 st. Fyllet är den minst populära platsen sannolikt på grund av avstånd och trygghetsaspekter. Saltholmsgatan är mest populär.” I juli månad ”fanns inga lediga platser vid middagstid för avgiftsparkering, men på kvällen (19.00-20.00) fanns dock ett mycket ringa antal.” Som boende bekräftar vi utredningens faktainsamling och konstateranden. Ändå är det nu dels den minst populära platsen (Fyllet) som enligt bygglovsansökan skall utökas och dels skall 215 året runt platser tillföras för att möta en efterfrågan som endast finns under juli månad.
  3. Alternativa lösningar för behovet under juli månad skall prioriteras  I tidigare nämnt tjänsteutlåtande (Diarienummer 0673/16) från maj 2019 konstaterar Stadsledningskontoret vidare ”att dels så finns det inte fysisk möjlighet att med rimlig ekonomi klara detta sommarbehov på Saltholmen/Långedrag, dels så ligger i kommunfullmäktiges uppdrag en tydlig prioritering att söka alternativa lösningar för detta behov.” Som exempel på sådana lösningar nämns ”att skärgårdsbåtarna också angör andra platser på Hisingen eller centrala Göteborg.” vilket Kommunfullmäktige sedermera gett Trafiknämnden i uppdrag att genomföra. Att anlägga ytterligare parkeringsplatser i Långedrag är alltså enligt Stadsledningskontoret varken ekonomiskt försvarbart eller prioriterat, samtidigt som exempel på mer prioriterad lösning redan är identifierad och beslutad.
  4. Trafikkontoret anser att bullerproblematiken på Saltholmsgatan under inga omständigheter får försämras  I den trafik- och parkeringsutredning för södra skärgården (TPUSS FAS 1) som genomförts konstaterar Tyréns i sin slutrapport av den 2014-06-10 att ”Idag finns betydande problematik med buller på Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Mätvärden längs stråket visar att bullerproblemen gäller på både ekvivalentnivå och på maxnivå. Fasaderna längs stråket ligger mycket nära trafiken och ger upphov till bullerstörningar inomhus för de boende, som bland annat tvingats till att byta fönster. De har också svårt att öppna fönster utan att bli utsatta för störande buller. Även utomhusmiljön påverkas negativt, vilket gör att de boende inte kan vistas i sina trädgårdar utan att bli störda av trafikbuller.” Man konstaterar till sist att ”Bullerberäkningarna är genomförda 2008 med trafikvärden från 2000- och 2001-års trafiknivåer. Detta föranleder Trafikkontoret att misstänka att situationen försämrats ytterligare sedan bullerberäkningarna gjordes. Värdena får dock anses tillräckliga för att dra slutsatsen att gatan idag har en bullerproblematik som skulle behöva åtgärdas, och som under inga omständigheter ytterligare bör försämras. (Trafikkontoret, 2014).”  5. Förslaget ökar trafikflödet på Saltholmsgatan med ca 10%  I ovan nämnda utredning konstateras att ”Trafikflödet på Saltholmsgatan mellan Solhöjdsgatan och Långedragsvägen var 2009 cirka 6000 fordon per dygn.” och i den fördjupade översiktsplanen för Saltholmen – Långedrag från 1998-03-03 skriver man att ”De 100 tillkommande bilplatserna på Aspholmen bedöms sommartid medföra en ökning med ca 300 fordon/dygn.” Av detta kan man konstatera att en ökning med 215 nya platser medför en ökning av trafikmängden sommartid med drygt 600 fordon/dygn, alltså en ökning av den redan stora trafiken med ytterligare 10%. Detta står i direkt strid med just den fördjupade översiktsplanen för Saltholmen – Långedrag där det framgår att ”Trafiken på Saltholmsgatan är förhållandevis stor och gällande hastighetsgräns överskrids regelmässigt, vilket ger problem med såväl störningar som med trafiksäkerheten.” Det står också i strid med Trafikkontorets ovan nämnda konstaterande i TPUSS om att gatan har en bullersituation som under inga omständigheter ytterligare bör försämras.
  5. Den föreslagna åtgärden strider mot bestämmelserna i 9 kap 30-31 §§ Plan- och bygglagen   Området utgörs idag av naturmark och är enligt gällande detaljplan ej avsett för parkering. Avvikelsen är ej heller liten eller av begränsad omfattning och nödvändig för att området skall kunna användas på ett ändamålsenligt sätt (naturmark).  7. Den föreslagna åtgärden strider mot bestämmelserna i 2 kap Plan- och bygglagen  Behovet av ytterligare besöksplatser är som Staden redan konstaterat obefintligt under 11 av årets 12 månader och till och med delvis begränsat under juli månad. Därmed strider den föreslagna åtgärden bland annat mot bestämmelserna i 2 kap 2 § PBL som syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov, samt från allmän synpunkt medför en god hushållning. Förslaget står också i strid med 2 kap 3-5 §§ PBL genom den negativa miljö- och klimatpåverkan, samt ökade mängd luftföroreningar och bullerstörningar som blir resultatet av den ytterligare biltrafiken till området. Det är också ytterst sannolikt att förslaget strider mot 2 kap 6§ PBL med avseende på den drastiska påverkan den föreslagna parkeringsanläggningen har på stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen, intresset av en god helhetsverkan samt behovet av en god trafikmiljö.

Av ovan anförda skäl anser vi att bygglov för den sökta parkeringsanläggningen skall avslås.

Med vänliga hälsningar,

Kaj 568 vid Ryahamnen i Göteborg – förslaget nedlagt

2020-08-11 Epost från Göteborgs Hamn meddelar att upprustningen av gamla Kaj 568 inte längre är aktuell:

2020-01-31 Telefonsamtal från Göteborgs Hamn – Anders Ellegård

Göteborgs Hamns handläggare ringde upp och förklarade följande i anslutning till våra frågor nedan:

  1. De olika förnybara råvarorna är dieselkvaliteter av vegetabiliska oljor. Hamnen kommer att återkomma med ytterligare beskrivningar, men raffinaderiet vill inte specificera de exakta komponenterna, förebärande industrihemligheter.
  2. Pass
  3. Inga gasformiga komponenter
  4. Preem är det raffinaderi som skall bearbeta komponenterna
  5. Pass, men troligen något förändrade vegetabiliska oljor
  6. Ingen gas
  7. Ny pipeline (om sådan skall byggas) kommer att gå i befintliga ledningsgator förbi Rya Skog.
  8. Riskanalysen kommer att ske i samband med Miljökonsekvensbedömningen (MKB) som skall skickas in till Mark och Miljödomstolen. Det kommer att bli nytt samråd på denna.

Hamnen har gjort en utvärdering av kumulativa och övergripande riskar för hela raffinaderiverksamheten, som de kallar ”Dominoutredning”. Men denna har inte uppgraderats med denna nya verksamhet.

ÄEF begärde att få se denna utredning.

ÄEF begärde att få skriftliga svar på ovanstående.

ÄEF har erhållit bifogade inbjudan till samråd angående ombyggnad av Kaj 568 i Ryahamnen.

Vi skickade 200115 nedanstående synpunkter till Göteborgs Hamn, med kopia till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB):

I anslutning till rubricerade ämne vill Älvsborgs Egnahemsförening ha svar på följande frågor:

  1. Vilka ” Olika förnybara råvaror” är det som skall importeras? Beskrivningen måste preciseras; ”olika vegetabiliska och animaliska oljor” är inte uttömmande.
  2. Vad innebär ”raffineringen” av dessa produkter, dvs vilka produkter skall lastas ut?
  3. Kan det i något fall bli fråga om gasformiga produkter?
  4. Vem skall raffinera produkterna?
  5. Vilka ”färdiga produkter” skall lastas ut?
  6. Om det blir gasformiga produkter, hur ser sammanlänkningen med den planerade LNG-hamnen och dess verksamhet ut?
  7. Hur kommer anläggningen av en ny pipeline att påverka naturskyddsområdet Rya Skog?
  8. I underlaget står att GHAB ”kommer att genomföra” en riskanalys. ÄEF anser att en sådan måste vara genomförd och skickad på samråd innan beslut tas om tillåtlighet för ytterligare planerade aktiviteter

ÄEF efterlyser också ett helhetsperspektiv på säkerhetsläget i fossilenergihamnarna.

Vi, som boende på södra sidan älven, de närmaste mindre än 1 km från aktiviteterna kräver att få ta del av den samlade bedömningen av risker och effekter, samt den kumulativa effekten av att bygga ut och diversifiera verksamheterna.

Det går inte att se hamnverksamheten som skild från de produkter och processer som hanteras, och det går inte att skylla på en enstaka aktör när en större olycka med katastrofala följder inträffar.

Anders Ellegård
Älvsborgs Egnahemsförening
Ordförande

Inbjudan till samråd 20191212

Samrådsunderlag 20191212

Anders Ellegård