Redegatsplanerna reviderade: Nu 760 bostäder (mot 1300) – men fortfarande ingen skola

Vår medlem Börje Noring var idag i kontakt med Anna U Samuelsson, som arbetar på Stadsbyggnadskontoret och är projektledare för Redegatanprojektet. Hon meddelade att byggnadsnämnden ska besluta om projektet den 8 februari, alltså om två veckor. En vecka innan ska beslutsunderlaget publiceras på kommunens hemsida. Där ingår också individuella svar på de skrivelser som inkommit.

Efter all kritik som framförts mot projektet har det arbetats om ordentligt. Nu är man nere i ca 760 nya bostäder och enligt Anna S ska i princip ingen exploatering ske av grönområden. Man har insett att exploateringsgraden varit alltför hög. På min fråga nämnde hon att ingen grundskola ska byggas inom området.

Svar från Socialdemokraterna angående Redegatan

Hej Ann-Catrin,
Tack för att du hör av dig och kul att du håller med oss om Gröna Vallen!
Vad gäller Redegatan ser vi också vissa orostecken som vi gav uttryck för när frågan var uppe i fastighetsnämnden ganska nyligen. Det var då en närmast enig nämnd som tryckte på vikten av att freda skogen och idrottsmöjligheterna. Det senaste som skett är att byggnadsnämnden gett klartecken till att påbörja detaljplanearbetet. Jag skulle därför rekommendera att kontakta min partikamrat Mats Arnsmar som är gruppledare för oss i byggnadsnämnden och som är den som har bäst koll på den nuvarande delen av processen.

Med vänliga hälsningar

Jonas Attenius (S)

Kommunalråd

Brev till Socialdemokraterna om Redegatan och Gröna Vallen

Till Jonas Attenius (S), gruppledare för socialdemokraterna i Göteborgs kommunstyrelse

Jag läste din debattartikel i Göteborgs-Posten den 5 december om byggplanerna på Gröna Vallen i Kungsladugård med stort intresse och håller självklart med:

(1) Om Gröna Vallen ska bebyggas ska byggnaderna passa in i den lokalhistoriska miljön

(2) I en demokrati lyssnar beslutsfattarna på folkviljan och göteborgarna vill ha vackra och traditionsenliga byggnader

(3) Vi är skyldiga våra barn och barnbarn att lämna efter oss en grön stad

(4) Det är viktigt att ge plats åt alla samhällsklasser

På liknande grunder är vi många göteborgare som engagerar oss i byggplanerna av en helt ny stadsdel med 1300 lägenheter i 4-6 våningshus för ca 3-4000 invånare i Älvsborg (Program för Redegatan inom stadsdelen Älvsborg. Diarienr SBK: BN0725/19). I mitten av november hörsammades våra argument att skogsområdet i Påvelund inte ska bebyggas med bostäder på grund av att (D) inte heller tycker att byggplanerna är i linje med Göteborgs naturvärden.

Vår nästa punkt handlar precis som vid Gröna Vallen om att de nya bostäderna måste smälta in i den lokala miljön. Området från Kungssten och ut mot Saltholmen består till största delen av småhus. Många är närmare 100 år gamla och mycket fina, men kulturmiljön kommer att förstöras om Stadsbyggnadskontorets planering genomförs. I vårt område skulle småhus och hyresradhus (som finns i Fiskebäck) smälta in tillsammans med gammeldags våningshus om max tre våningar. I vårt brev till Stadsbyggnadskontoret jämförde vi även med Järnbrott där man gjort välavvägda nybyggnationer med tvåvåningsradhus och snygga trevåningshus.

Att planera in odlingslotter bredvid skogsområdet skulle inte bara bidra till en grönare stad utan dessutom skapa nya gemenskapsytor. Precis som du skriver är det viktigt att ge plats år alla samhällsklasser. Genom att bygga hyresradhus skulle ett sådant mål uppnås, inklusive minska segregationen. Dessutom vill många människor bo i radhus och småhus, även de som flyttat hit från andra länder, se bara på tidigare sommarstugeområden såsom Björsared. Kommunen ska bygga det som medborgarna vill ha, inte leva upp till ett mål om att bygga ett visst antal lägenheter per år i Göteborg, som förstör en hel lokalhistoriska miljö.

Vänliga hälsningar,

Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih